Aj, aj och lite mer aj

Jag säger bara – öroninflammation är ren ondska.

Har haft problem med mitt ena öra i ungefär tre veckor. Först var det öroninflammation. Sedan var det inflammation i hörselgången. Jag har gått på två olika penicillinsorter. Jag har fått kortisonörondroppar. Sedan har jag fått antibiotikaörondroppar. Sedan fick jag svamp i hörselgången av antibiotikadropparna. I torsdags blev jag penslad med något svampdödande medel i örat, och tänkte i min enfald att nu skulle det äntligen bli bra. Men icke. Idag har jag helvetiskt ont i örat igen. Det bultar och pulserar, det värker och det hugger. Det känns som att jag har petat in en öronpropp i örat, långt långt in, som nu sitter och täpper igen. Summa kardemumma, jag är stendöv på ena örat och har ont. Med tanke på att jag redan sedan tidigare hör dåligt på båda öronen är det dessutom rena jackpotten att det är mitt “bra” öra som har beslutat sig för att krångla.

Nu har jag varit extremt dålig på att blogga under det senaste året. Jag kan bara konstatera att öronbesvären inte kunde ha kommit mer olägligt, då jag sedan två månader tillbaks har börjat på ett nytt arbete. I detta arbete bedriver jag utredningsarbete. Tätt förknippat med de flesta sorters utredningsarbete är att man sitter och pratar mycket i telefon. När man pratar i telefon med folk man inte känner och skall utreda, kan det vara bra att höra.

Ja, ni fattar vart jag vill komma.

Ödets ironi.

Imorgon skall jag i varje fall till örondoktorn igen. Jag ringde 1177 för att rådgöra, och de tyckte att det kunde vara bra om en specialist kunde kika. Inte mig emot.